33345825_2476206449071583_2132078747065516032_o

Skriande behov av kompetens inom industrin och välfärdssektorn

25 maj 11:32
VLT skriver: För andra gången på ett halvår satte Västmanlandsinitiativet kompetensbehovet på agendan i riksdagen. ”Sveriges kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna för att bibehålla internationell konkurrenskraft och trygga välfärdssektorns skrikande behov”, säger Rasmus Palazzi, projektledare för Sveriges kompetensriksdag.
Framtidens kompetensförsörjning är lika viktig som svår att lösa, i en tid då utvecklingen rusar fram i allt snabbare takt inom både industrin och välfärdssektorn. Därför måste frågan diskuteras på alla nivåer för att dels få snurr på ekonomin, dels skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad.
På onsdagen, 23 maj, var frågan återigen på agendan i riksdagen. Senast var i slutet av oktober i fjol, vilket VLT rapporterade om. Beslutsfattare från branschorganisationer, politik och arbetsgivare behandlade då en av de viktigaste framtidsfrågorna på arbetsmarknaden – via ett initiativ som kommer från den samverkan som sker i Västmanland mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor i styrkeområdena för energi, automation, järnväg och välfärdsteknik.
– Sveriges kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna för att bibehålla internationell konkurrenskraft och trygga välfärdssektorns skrikande behov. För att trygga bemanningen av privata och offentliga jobb i Sverige behöver vi jobba mycket närmare varandra inom skola, näringsliv och politik, säger Rasmus Palazzi.
Kompetensbristen tar sig många uttryck på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv anger att fyrtio procent fler företag än för fyra år sedan säger att de har svårt att hitta rätt kompetens. En av flera talare var Fredrik Torberger från Kairos future, det nationella forsknings- och managementkonsultbolaget med fokus på omvärldsanalys och strategi. Han menar att konkurrensförsprånget för industrin nu och framöver består av andra saker än tidigare, då råvaror och hög utbildning kunde vara konkurrensfördelar. Nu behövs mer innovationsledning och stor förmåga till kreativt tänkande som tar tillvara på nya idéer.
Kompetensriksdagen behandlade flera av de komplexa frågeställningar som Sveriges arbetsmarknad berörs av, bland annat på det ökade glappet mellan skola och arbetsmarknad, hur kompetensförstärkning och olika utbildningsmodeller kan minska kompetensglappen, samt hur det politiska landskapet formas kring utbildningsfrågorna under valåret.
– Utbildningsutbudet på gymnasiet kan inte baseras på vad 15-åringar vill ha och vi måste fundera på vad slutmålet med utbildningen är och vilken kopplingen till arbetslivet det har, menade Myndigheten för Yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.
Yrkeshögskolan växer just nu med 1-2 procent per år, men ambitionen är att de under de närmsta fem åren ska utökas från 48 000 till 75 000 studenter.
Även arbetslivsforskaren Alexandru Panican, från Lunds universitet, uttryckte att skolan behöver reformeras i grunden. Han menade att politikerna måste våga ta beslut som leder till omfattande och faktiska institutionella förändringar och inte enbart komma med administrativa förändringar. Förändringarna behöver sedan leda till att värdet på yrkesförberedande program uppvärderas.
Caroline Olsson, sektionschef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och landsting, SKL, uttryckte en oro för att flera svåra frågor hamnar utanför diskussionen, till exempel att den demografiska utvecklingen framöver kommer göra att arbetskraften inte räcker till för att fylla jobben inte välfärdssektorn. Många blir gamla, och arbetskraften är för liten till antalet. Istället måste vi hitta andra lösningar. Både Olsson och Teknikföretagens representant Maria Rosendahl gav också en stark uppmuntran till hela skolsektorn om att lära av yrkeshögskolans framgångsrecept, att lyssna på arbetsgivarna och integrera teori och praktik i utbildningen.
Sveriges Kompetensriksdag
VLT artikel 180524
logo_b3_2740098849